hemligheter eller är det verkligen det?

hemligheter e ju ngt som e hemligt, som man antingen har som en egen hemlighet eller så har man en hemlighet med någon eller några. hemligheter skulle jag personligen säga att jag har ganska gott om, men när ja börjar tänka efter vad de skulle kunna va för några hemligheter så blir det inte så många. jag tror att jag har färre hemligheter än va ja tror att ja har egentligen. men hur är det då med hemligheter....ska man berätta alla sina hemligheter för de som är närmast eller hur är det? jag tycker de e ganska självklart att man har vissa hemligheter som ingen någonsin kommer att få reda på, men ja vet andra som öppnar sig totalt för varandra och berättar ALLT. men ska man verkligen göra de? ja jag vet inte...jag har nog vissa hemligheter som jag för alltid kommer bära med mig utan att någon får reda på de. men sen vet jag inte om allting är hemligheter iheller, för vissa kan bara va känslor som jag inte vill att någon skall få reda på. sådant som man bara har tryckt undan fast man vet att de finns där någonstans. sen finns de även tankar som man får som man kan gå o tänka på under en längre tid men som man kanske oxå trycker undan av en anledning. tror där e en himmla röra inom mig om man skulle plocka ut allting. men varför ja har tryckt undan saker och ting är för att ja skulle kunna leva ett så normalt liv som möjligt utan att behöva gå runt och tänka på saker o ting hela tiden och de har ja lyckats med! fast man vet ju aldrig om det kommer efter en en vacker dag...men de lär jag väl märka.

hur blir det då med alla omtentorna som jag har i sluteta av augusti? (eller de e bara tre stycken omtentor som jag har...). jag pratade med en kompis om de o hon sa att ja kunde ju bara göra en eller kanske två av dem. men jag har lixom inte pluggat ett skit o jag har inte lust över huvudtaget....e de då rätt att sätta sig o råplugga nu fram tills tentorna o sen efter man gjort tentorna så glömmer man allting? är det inte meningen att man skall lära sig ngt o sen komma ihåg de?! de tycker jag iaf är meningen. å skulle ja nu vilja börja plugga till lärare igen efter mitt uppehåll, ja då känns de som om ja hellre läser om de kurserna som ja inte har klarat av så att ja verkligen lär mig det. fast jag vet inte, samtidigt e ja fruktansvärt irriterad på mig själv att ja inte pluggar å framförallt att jag inte har klarat av dessa tentorna från första börjarn. menmen nu ska jag nog slutat skriva om detta så att jag inte blir ännu mer irriterad o tar ut de på min kära sambo! så ha de så bra!

puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0